- Behöver

- Dagens soundtrack Dream on med Aerosmith

Känner att jag behöver skriva av mig lite, behöver rensa huvudet lite smått sådär...

Vet ej riktigt vart jag ska börja finns så mycket som snurrar omkring just nu och framförallt idag med 13 år sen min gammelmorbror lämnade oss. 

Graviditeten går framåt och det sparkas för fullt vilket borde vara glädjande, men just nu är inget glädjande allt är bara åt helvete känns det som. vill hitta tillbaka till glädjen det finns där i en del stunder som när min underbara sambo ger mig hans gulliga leende då känns det bra men det känslan försvinner lika fort som det kom. Jag vet ej vad det är med mig är det hormoner eller är jag på väg neråt igen? vet varken in eller ut vet ej om jag riktigt vågar prata med någon heller då det är så sjukt mycket som snurrar omkring i mitt huvud jag blir galen, vill bara stänga av, vill vara ensam, vill ej mer, men jag måste le vara glad men jag vill inte. Jag vill ej vara glad jag vill ej vara själv vill ej vara ensam jag vill ingenting....

Det känns som att en dag till med det här falska leendet på läpparna den här falska känslan och jag kommer tappa allt helt, kanske det som behövs vem vet.. Inte jag iallafall, jag vet ingenting just nu ta mig bara här ifrån bort ifrån falskheten ifrån mörkret ifrån ljuset ifrån allt.. Jag vill bara hem igen, hem till då det ej var såhär....

Samma sak varje dag vakna fixa frukost klä på sig gå och lämna N i skolan sen hem och sova, vakna hämta N sen hem och vila sen diska sen laga mat sen natta N efter det kanske en film eller två sen sova och veta att imorgon är det samma visa igen...

Menar inget illa med det jag skriver det är bara mina tankar inget annat, jag vet mycket väl att jag har en dotter som är helt underbar och min ögonsten, jag har en underbar sambo som jag älskar extremt mycket väntar barn nr 2 även fast jag fått till svar att jag troligtvis aldrig mer kommer kunna få barn. Jag har ett liv fullt av kärlek ifrån familj och vänner men just nu verkar inte ens det räcka till..

Jag faller mer och mer för var dag som går, jag försöker hålla fast i det lilla ljus jag har men ljuset blir mindre och mindre det slocknar snart och då har jag bara mörkret kvar, mörkret var min vän en gång men sen blev vi fiender. Det verkar som att jag nu kommer få tillbaka min vän som jag försökt att undvika men som har smugit bakom varje hörn sen jag lämnade det och fann en ny vän, men nu är mörkret här och blir bara större och större ser snart inte ens mina egna händer när jag famlar omkring i mörkret för att hålla det lilla ljus jag har kvar.....