Kan det vara så enkelt att i lögnen ligger en viss sanning? varför är det så?
Kan man ljuga så pass mycket för sig själv? kan man förneka det som faktiskt är sant? Eller är allting bara en stor fet lögn?
Idag har det varit en plågsamt jobbig dag men allt blev bättre när jag fick träffa dig igen och vi pratade ut om en del saker..Ska snart börja med din drake ;)
det finns så många låtar just nu som kan beskriva mina tankar, men det ska vi ej gå in på vill ej förneka det här mer men ljuger jag för mig själv eller är det sant? vet varken ut eller in men det är väl så det ska vara eller? har det verkligen kommit till den punkten att vi måste sluta ljuga för oss själva, och börja inse vad som verkligen ligger i den sanning som vi alla känner. Kan det verkligen vara så simpelt, för det kan väl inte vara så pass overkligt? Stämmer det man ser ? stämmer orden överens med sanningen? Fan kan hålla på hela natten genom att bara tänka på det här.. Ska jag börja vara ärlig mot mig själv och såra alla runtomkring mig, även mig själv? eller fortsätta leva i en lögn som även den är sann?
Det enda jag ser i spegeln är brustna drömmar, ett hjärta som aldrig mer kommer bli helt en hjärna som är så förstörd utav dig.. du tog död på mig, och den som kan få liv i mig igen vet inte ens om det... Kan det vara så?
Är du verkligen min räddning? vem du nu än är? kan du få mig att glömma? kan du göra mig hel igen? snälla.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar